Vindkraft och dess klimatnytta

Vindkraft är enkelt, ett vindkraftverk förvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vinden är en obegränsad och förnybar naturresurs. Ett vindkraftverk i drift avger inga utsläpp av växthusgaser eller andra föroreningar. Landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan byggas ut snabbast och till lägst kostnad, och därmed bidra till omfattande och omedelbara utsläppsminskningar. Det gör vindkraftsutbyggnaden avgörande för att nå Sveriges klimat- och energimål.

Lägre elpriser

När ny elproduktion tillförs genom att till exempel en ny vindkraftpark byggs så har det en positiv inverkan på elpriset. Beräkningar som har tagits fram av Sweco på uppdrag av Svensk Vindenergi visar att elpriset kan sänkas med 1,5–2 öre för varje terawattimme el i nytillskott från vindkraft. Under perioden 2022–2025 kommer den nya vindkraften som installeras att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige.

En sänkning av årsmedelpriset med 37,5 öre/kWh motsvarar 7500kr/år för en genomsnittlig svensk villa med en årsförbrukning av 20 000 kWh.

Se mer information här: Vindkraften pressar elpriset med 37,5 öre – Svensk Vindenergi

Grön omställning

Den gröna omställningen i Sverige syftar till att transformera samhället mot en mer hållbar och klimatvänlig framtid. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen, minska klimatpåverkan och främja användningen av fossilfri energi och hållbara teknologier.

Sverige har en ambitiös målsättning att vara helt fossilfritt vad gäller energiförsörjning till år 2040. För att uppnå detta behöver vi öka produktionen av förnybar energi, särskilt genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och bioenergi. Sannolikt kommer även andra fossilfria energislag att behövas för att kunna nå denna målsättning.

För att nå målet med en fossilfri energiförsörjning till år 2040 kommer flera dimensioner behöva användas där det mest grundläggande är hur energin produceras.

Det finns ett stort behov av ökad energiproduktion i Sandvikens kommun och Gävleborgs län. Länet står inför en kapacitetsbrist som ett resultat av ökad energikonsumtion, som i allt väsentligt härrör från transport- och industrisektorerna. En utbyggnad av såväl elproduktion och eldistribution är nödvändig för att kunna tillmötesgå de befintliga aktörer som vill utvidga sin verksamhet och de nya aktörer som visar intresse för att etablera sig i regionen. Etableringar som medför att säkra befintliga arbetstillfällen samt skapa nya arbetstillfällen och som i sin tur medför ökade kommunala skatteintäkter och därmed en starkare kommunal verksamhet.

Enligt en rapport från Ellevio i juni 2023 kan elanvändningen i Gävleborg öka från 6,1 till 13,9 TWh (7,8 TWh eller 128 procent) fram till 2045.  Galmsjömyrans vindpark kan producera 0,42 TWh (420 GWh) el och bidra till att möta Gävleborgs och Sandvikens ökande behov av el. Som jämförelse motsvarar Galmsjömyrans elproduktion det årliga elbehovet hos drygt 200 000 elbilar, eller användningen av hushållsel i 84 000 villor.

Omställningen från fossila bränslen till fossilfri energi inom vår industri har bara börjat. Omställningen innebär en stor efterfrågan på vindkraft (grön el). Omställningen ger det lokala näringslivet stora möjligheter att växa och utvecklas. Omställningen innebär också att det startas en mängd nya typer av industrier som är kopplade till grön elproduktion. Sandviken och dess grannkommuner har en stark industrihistoria, med företagen Sandvik och Ovako för att nämna några. När dessa industrier nu ställer om sina verksamheter för att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen innebär det ett ökat behov av fossilfri el.

I november 2022 fick Ovako i Hofors klartecken av Mark- och miljödomstolen tillstånd till en egen vätgasanläggning inne på området i Hofors. ”Med den nya vätgasanläggningen i Hofors blir Ovako först i världen med att värma stål med vätgas inför valsning och tar nästa stora steg mot en koldioxidneutral stålproduktion genom att ersätta gasol med fossilfri vätgas” skriver företaget i ett pressmeddelande och tillägger: ”Planen är att lokal vätgasproduktion ska användas inom alla Ovakos enheter där stål valsas senast 2030, under förutsättning att det finns en god tillgång på fossilfri el.”

För att producera vätgas krävs både omfattande elproduktion och låga elpriser. Galmsjömyrans vindpark kan genom lokalt producerad förnybar el spela en viktig roll för att underlätta vätgassatsningarna hos befintliga industrier och attrahera nya industrier till Gävleborg. Industrier som skapar arbetstillfällen och därmed bidrar till ökade skatteintäkter till Sandvikens kommun.

Incitamentsutredningen

”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” är en utredning som genomfördes av Energimyndigheten under 2022 och 2023. Utredningen tillsattes av regeringen och syftade till att undersöka och föreslå åtgärder för att främja och öka utbyggnaden av vindkraft i landet.

Utredningen granskade olika aspekter av vindkraftsutbyggnaden, inklusive ekonomiska incitament, tillståndsprocesser, markanvändning och samverkan med andra intressen och sektorer. Målet var att identifiera hinder och möjligheter för vindkraftsutbyggnaden samt att föreslå konkreta åtgärder för att underlätta och stimulera den.

Rapporten från utredningen innehåller rekommendationer och förslag på åtgärder för att stärka incitamenten för utbyggd vindkraft. Tanken med utredningen är att den ska ligga som grund för regeringens framtida övergripande strategi för att främja vindkraftsutbyggnad i linje med Sveriges energimål och klimatpolitik.

De konkreta delarna som utredningen föreslår är främst riktade mot närsamhället i form av lokalsamhället, närboende och intilliggande fastigheter. Det är viktigt att känna till att detta är ett förslag i nuvarande form och inget som ännu har beslutat att införas. För närvarande är ärendet på remissrunda till olika instanser därefter kommer förslaget eventuellt revideras innan det läggs fram på nytt.

1.    Lokalsamhället
För lokalsamhället (föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samt natur- och kulturmiljöer runt vindkraftsparken) ska kommunen kunna förena sitt beslut att säga ja till en vindkraftspark med ett finansieringsvillkor. En andel av parkens intäkter ska då varje år gå till lokalsamhällets utveckling. Förslaget gäller både land- och havsbaserade parker.

2.    Närboende
Den som äger en bostadsbyggnad inom tio gånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd ska varje år under verkets livstid få rätt till en andel av verkets intäkt (intäktsdelning). Storleken på andelen ska bero på hur långt ifrån verket byggnaden ligger.

3.    Intilliggande fastigheter
Ägare av intilliggande fastigheter (inom sex gånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd) ska, för att skapa en grundtrygghet vid projektering, få rätt till inlösen. Dessa ska, inom ett år från det att verket satts i drift, kunna begära att vindkraftsparkens tillståndshavare löser in deras fastighet. Ersättningen ska motsvara vad fastigheten hade varit värd, om parken inte hade uppförts.

4.    Kommunen
Incitamentsutredningen uttrycker tydligt att den anser att det behövs övergripande incitament för kommuner i stort (inte bara till lokalsamhället). I utredningen nämns att en form av kommunal fastighetsskatt skulle kunna fylla det incitamentet. Under perioden som utredningen är på remiss fram till den 8 september 2023 förväntas att incitament för kommuner skall uppmärksammas och sedan kan inarbetas till kommande lagändringsförslag.

igur 1 Beskrivning av de olika delarna som föreslås i utredningen, grönmarkerade är förslag. Kommunen som är rödmarkerat innebär att utredningen velat föreslå någon form av skatt men inte kunnat lämna förslag då ett förslag skulle behöva beröra skatteområdet vilket regeringen i ett tilläggsdirektiv uttryckt att det inte får beröra.

Se mer information här: Värdet av vinden – Regeringen.se

Skapar byggnation av vindkraftsparken arbetstillfällen?

Ja. När en vindkraftpark byggs behövs arbetskraft för bland annat skogsarbeten, anläggande av vägar, anläggande av kranplatser, elnät, fundament och ibland även tillfälliga lokala bergtäkter mm. Till detta kommer många indirekta arbetstillfällen i serviceyrken som logi, restaurang och annan service som ett ökat antal entreprenörer nyttjar i området. Under driftsperioden som är ca 30–35 år behövs ungefär en tekniker per 4 vindkraftverk, utöver detta behöver vägar underhållas och snöröjas, viss fastighetsskötsel krävs och vissa elarbeten behöver utföras.

Njordr vill ha en landsbygd som kan fortsätta att leva och vi vill också kunna bygga vindkraftparker som ger tillbaka till lokalsamhället. Vi strävar efter att använda lokal och regional arbetskraft så långt det är möjligt när vi bygger vindkraftsparker.

Se mer information här: Prognos årsanställningar vindkraftpark med 21 turbiner

Hög acceptans för utbyggnad i egna kommunen

Andelen svenskar som anser att den egna kommunen ”bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige” har ökat och uppgick i oktober 2022 till 63 procent.

Mellan 4–12 maj 2023 genomfördes en opinionsundersökning i specifikt Sandvikens kommun. Undersökningen genomfördes av Kantar Public via Sifo på uppdrag av Njordr. Syftet med undersökningen var att undersöka inställning till vindkraft bland invånarna i Sandvikens kommun.

Målgruppen var allmänheten i Sandvikens kommun, 18 år och äldre. Den metod som användes var telefonintervjuer, där urvalet var inköpt av Sifo. Resultaten har vägts på kön och ålder för att spegla allmänheten i Sandvikens kommun. Antalet intervjuer var 500.

Två frågor ställdes

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har arbetat fram en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. De båda myndigheterna anser att vindkraften kan bidra till Sveriges klimatmål och elektrifieringen av industrin och transporterna. Vindkraften motsvarar cirka en fjärdedel av elanvändningen i Sverige.

1. Vad anser du om att myndigheterna vill öka den landbaserade vindkraften i takt med att elanvändningen ökar, så att den också i framtiden står för cirka en fjärdedel av elanvändningen i Sverige?Resultat: Nästan 3 av 5 invånare (58%) i Sandviken är för Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag om att öka den landbaserade vindkraften

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har fördelat utbyggnadsbehovet för vindkraft på Sveriges län, och länsstyrelserna ska i samarbete med kommunerna skapa förutsättningar för mer vindkraft i länet. Fördelning av utbyggnadsbehov av vindkraft har gjorts till samtliga län i Sverige, inklusive Gävleborgs län.

2. Anser du att Sandvikens kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Gävleborg?
   Resultat: Drygt varannan kommuninvånare (54%) tycker att Sandvikens kommun bör bidra med den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Gävleborg

Miljöprövningsdelegationen bör få avgöra

Länsstyrelsernas Miljöprövningsdelegation (MPD) utreder påverkan på människor, djur och natur och fattar beslut i ärenden om tillstånd för vindkraft. Länsstyrelserna har stor erfarenhet och gedigen sakkunskap om naturskydd, vindkraft och miljölagstiftning. En stor andel (40 procent) av de ansökningar som tillstyrkts av kommunerna stoppas i miljöprövningen.

Det är viktigt att varje vindpark ges möjlighet att prövas utifrån rådande förutsättningar så att väl utformade parker i bra lokaliseringar kan bidra till den nödvändiga ökade elproduktionen.

I miljökonsekvensbeskrivningen som Njordr har gjort framgår att för miljöaspekterna klimateffekter och naturresurser är konsekvenserna positiva. För övriga miljöaspekter bedöms små negativa eller obetydliga konsekvenser uppstå till följd av ansökt vindpark.  Den sammantagna miljöeffektsbedömningen för ansökt vindpark är därför att; med de åtaganden i form av skyddsåtgärder och utformningsprinciper som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen uppförs vindparken helt i enlighet med anspråken i miljöbalken och leder till ett så ekonomiskt och miljömässigt effektivt bidrag till det svenska energisystemet som möjligt.

I ett nästa steg blir det Miljöprövningsdelegationen som granskar och fattar beslut. Ett beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Om kommunerna använder sitt veto sker det ingen miljöprövning utan projektet stoppas.