Varför gör vi det vi gör?
Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. För att vi ska nå Parisavtalet krävs en massiv och snabb utbyggnad av förnybara energislag samtidigt som vi fasar ut de fossila bränslena. Vind och solkraft kan utvecklas snabbt och är därför lämpade för att möta det ökade behovet av ren energi och ge en omedelbar klimatpåverkan.
De nordiska länderna ligger i framkant när det gäller globala klimatåtgärder och driver en stark tillväxt i efterfrågan på ren vind och solkraft. Njordr är en aktiv och ansvarsfull utvecklare av vind och solkraftsprojekt. Vi engagerar oss i nära dialog med kommuner och de samhällen vi är verksamma i.
Sveriges energi och klimatmål är följande:
* Elproduktionen ska år 2040 vara 100 procent fossilfri
* Senast år 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp
Delmål längs vägen för att uppnå ovan:
* Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990
* Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990
* Utsläppen för inrikes transporter exklusive inrikes flyg ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010
* Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005
Vind- och solkraft skapar betydande klimatfördelar. Ökad produktion av förnybar energi möjliggör för den svenska industrin att bli fri från CO2-utsläpp. Elektricitet som produceras i Sverige exporteras periodvis och ersätter därmed kraft som genereras från fossila bränslen som kol i kontinentala Europa. Den snabba tillväxten av förnybar energiproduktion är en väsentlig bidragsgivare för att uppnå nationella klimatmål.
Vindkraft
Vind är en stor källa till ren förnybar energi. I Sverige levererar vindkraften el vid 90 procent av årets timmar. På höst- och vinterhalvåret, när behovet av el är som störst, blåser det betydligt mer än på sommarhalvåret. Därför är också produktionen av vindkraftsel som störst på vintern.
Vindkraft blir allt effektivare. Med den teknik som är aktuell 2032 kommer det bara behövas en fjärdedel så många vindkraftverk som det behövdes 2015, för att producera lika mycket el.
Vindkraft är en av de mest populära energikällorna i Sverige, enligt SOM-institutets årliga undersökningar av energiopinionen. I den senaste studien som publicerades år 2022 uppgav nästan 8 av 10 av de tillfrågade att de vill att det ska satsas mer än i dag eller ungefär som i dag på vindkraft.
Vindkraft skapar stor klimatnytta. Den el som produceras i Sverige men inte används här exporteras och ersätter el från bland annat kolkraft på kontinenten. Med vindkraftens nuvarande utbyggnadstakt i Sverige kan klimatutsläppen år 2030 minska med motsvarande drygt 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp, enligt nätverket Vindkraftens klimatnytta.
Vindkraftverk låter. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden får dock inte ljudet från vindkraftverk överstiga en ekvivalent ljudnivå på 40 dBA utomhus vid närliggande bostad. Det motsvarar ungefär ljudet från ett kylskåp.
Jämfört med annan mänsklig påverkan utgör vindkraften en liten fara. I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att betydligt fler fåglar dör av trafik, katter och fönsterrutor än av vindkraft, om man ser till det totala antalet fåglar som dör av mänsklig påverkan. Vindkraften i Sverige dödar färre än 40 000 fåglar per år. Medelvärdet är enligt Vindval 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. År 2023 finns drygt 5000 vindkraftverk i vårt land. Medelvärdet räknades dock ut för ett decennium sedan - idag förolyckas färre fåglar per producerad kilowattimme (kWh) eftersom vindkraftverken blivit större och effektivare.
Vindkraftverk är en tillfällig gäst i naturen. Normal livslängd är nu mer 30–35 år, därefter monteras de ner. Vindkraftutvecklarna måste innan parken byggs avsätta en ekonomisk garanti för nermonteringen, annars får de inget miljötillstånd från länsstyrelsen. Ett vindkraftverk kan idag återvinnas till närmare 100 procent. Tidigare har det varit svårt att återvinna vindkraftsbladen men det har man nu utvecklat teknik för och framöver kommer de att återvinnas.
Solkraft
Solenergi erbjuder en mängd fördelar. Det är en ren energikälla som bidrar till att diversifiera energimixen och säkerheten i energiförsörjningen. Solenergiproduktion är komplementär till vindkraftsproduktion på grund av ofta motsatta produktionstider. De långa sommardagarna i Sverige ger rikligt med solljus och mycket effektiv energiomvandling. Njordrs mål är att öka den inhemska produktionen av förnybar energi för att möta kraven för framtidens samhälle och de gröna industrierna. Vi arbetar för att hitta lämpliga ytor för solkraft och som i huvudsak inte används för odling.
I de flesta nordiska länder betalas fastighetsskatt för vind- och solkraftverk till kommunen där kraftverken är belägna. Dessutom betalar vi arrende till markägare i områdena för vindkraftverk och solkraftverk och stöder projekt för lokalsamhällen. Vi arbetar målmedvetet med en systematisk process för att kartlägga områden som är lämpliga för vind- och solkraft. Den första fasen fokuserar på markåtkomst, vindresurser eller solförhållanden, anslutningsmöjligheter till nätet, marknadsförhållanden och andra relevanta lokala förhållanden. Dialogen med kommunerna utgör en viktig del av analysen. Om den första fasanalysen ger ett positivt resultat, går vi vidare till att överväga ytterligare faktorer som kan ha en inverkan såsom närliggande nationella intressen, naturvärden, fågelliv, kulturmiljöer och andra lokala förhållanden. Resultaten är avgörande för att bedöma projektets lämplighet för utveckling. Om de övergripande resultaten är positiva, inleder vi en ansökan om tillstånd i enlighet med miljöbalken.
Fornebuveien 1
Lysaker, Oslo
Norway
