Generellt om vindkraft
I Sverige levererar vindkraften el vid 90 procent av årets timmar. På höst- och vinterhalvåret, när behovet av el är som störst, blåser det betydligt mer än på sommarhalvåret. Därför är också produktionen av vindkraftsel som störst på vintern.
De flesta svenskar är positiva till vindkraft. År 2019 sa 85 procent av svenskarna att de vill ”satsa mer än i dag” eller ”satsa ungefär som idag” på vindkraft, enligt de årliga undersökningarna av energiopinionen som görs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Vindkraft skapar stor klimatnytta. Den el som produceras i Sverige men inte används här exporteras och ersätter el från bland annat kolkraft på kontinenten. Med vindkraftens nuvarande utbyggnadstakt i Sverige kan klimatutsläppen år 2030 minska med motsvarande drygt 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp, enligt nätverket Vindkraftens klimatnytta.
Vindkraftverk låter. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden får dock inte volymen från vindkraftverk överstiga 40 dB vid närliggande bostadshus. Det motsvarar ungefär ljudet från ett kylskåp.
Fåglar kan dödas om de kolliderar med vindkraftverk. Men enligt Naturvårdsverket är vindkraft en liten fara för fåglar. I snitt dör mellan 2,3 och 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. I slutet av 2020 hade Sverige cirka 4 500 vindkraftverk, vilket innebar att max 33 000 fåglar dog på grund av vindkraft. Det motsvarar cirka 0,2 procent av de fåglar som dör av mänsklig påverkan.
Vindkraftverk är en tillfällig gäst i naturen. Normal livslängd är 25–30 år, därefter monteras de ner. Vindkraftutvecklarna måste innan parken byggs visa hur nedmonteringen ska ske, annars får de inget miljötillstånd från länsstyrelsen. Ett vindkraftverk kan återvinnas till 85–90 procent.
Läs mer om vindkraft:
